Lanthandeln och dess sociala betydelse

Lanthandeln och dess historia är intimt sammanflätad med det moderna samhällets framväxt och omvälvningar. Moderniteten så som den tog sig uttryck i det sena artonhundratalets Sverige kan på flera sätt lokaliseras till landsbygdens butiker. För att handla i butik krävs pengar och till modernitetens kännetecken räknas framväxten av ett ekonomiskt samhällssystem, där en penningekonomi ersatte en äldre naturahushållning. Med moderniteten kom varuproduktion och konsumtion allt mer att separeras och det var i lanthandeln som förnödenheter och varor införskaffades. Här fanns allt från vardagligheter som redskap och tyger till tidigare typiska stadsvaror som kaffe. Det var en teknisk modernisering i form av industrialisering och massproduktion som möjliggjorde det utbud av varor som kunde distribueras till butikerna. Bakom allt detta skymtar också en politisk modernisering. Fram till artonhundratalets mitt var lanthandeln förbjuden men med avregleringar som skråväsendets avskaffande och näringsfrihetens införande kunde en landsbygdshandel etableras.

Nya yrken, nya ideal

Lanthandelns sociala betydelse är mångfacetterad. Det är rimligt att se lanthandeln som en av de institutioner på landsbygden som, likt folkskolan, fostrade och ledsagade landsbygdens innevånare in i det moderna samhällets vardag av vanor och rutiner. Med lanthandeln etablerades nya yrken och nya sociala kategorier på landsbygden och hit kan förutom lanthandlaren räknas bodbiträdet. Handlaren företrädde en borgerlig livsföring med urbaniserade vanor och kunskaper i räkenskap och skrivande. Handlarens stadslika sätt att klä sig blev en förebild för landsbygdsborna och tygerna fanns till försäljning i butikerna. I butiken fanns också tekniska nyheter och det var till exempel inte ovanligt att det var i butiken som de första telefonerna installerades på landsbygden.

Ett besök i en lanthandel var en sinnlig upplevelse av dofter och synintryck. Bland vardagsvarorna fanns exotiska inslag. Med utbudet av nya varor följde nya lockelser och drömmar som rymde både flärd och lyx. Likt städernas varuhus lärde lanthandeln genom nya konsumtionsmönster upp landsbygdsborna till medborgare i det moderna Sverige. Handelsbodens betydelse som informations- och samlingspunkt var viktig. Besöket i butiken var en möjlighet att ta del av nyheter, både av lokal karaktär och från andra mer avlägsna platser. Tidigare hade kyrkbacken efter söndagens kyrkobesök varit den naturliga samlingsplatsen. Med lanthandeln fanns en daglig mötesplats.

Från modernitet till utpost

I socialt hänseende kan handlaren och butikerna representera uppbrott och en ny världs ankomst. Det kan samtidigt vara värt att påpeka att lanthandeln också fått klä skott för de samhälleliga förändringarnas mer negativa verkningar. Då betraktas lanthandeln och kanske främst lanthandlaren som ansvariga för att den gamla världen försvann och att gamla band och traditioner bröts sönder. Det är till exempel inte alls ovanligt att handlaren presenteras i en mindre fördelaktig dager när de har en mer framträdande plats i landsbygdsskildringar i svensk film.

Med utflyttningen från landsbygden och problemen med landsbygdens försörjning har lanthandelns betydelse kommit att förändras. Om det en gång var med lanthandeln som det moderna samhället etablerades på landsbygden, så är det nu genom lanthandelns försorg som det finns kvar. Till glesbygdsbutiken lokaliseras post, bank, systembolag och annan service som anses självklar för det moderna samhället och dess innevånare. Lanthandelsbutiken är fortfarande en viktig mötesplats. Men nu inte längre som vägröjare för en ny tid och anda, utan som en utpost som skyddar och förvaltar den service som samhället förväntas erbjuda sina medborgare.

Författare: Lars Kaijser