Från stuvade makaroner till pasta – 1900-talets förändrade matvanor

I min barndoms välsorterade speceriaffär (1930- eller 1940-tal) fanns blå spagettipaket som var halvmeterlånga och importerade från Italien, men familjen åt mest de vardagliga makaronerna. Vi är alla konservativa beträffande våra matvanor. Samtidigt har dessa förändrats i takt med samhällsutveckling och butikernas ökade utbud.

Förrådshushållning och husmanskost skulle dominera både på landsbygd och i tätorter långt in på 1950-talet. Stommen var länge salt sill som förvarades i stora tunnor samt insaltat eller konserverat kött och fläsk. Av kött tillagades bl.a. pepparrotskött och kalops. Andra populära rätter på 1920- och 30-talen var stekt fläsk med bruna bönor och hemstoppad korv. Vid borgerliga familjers söndagsmiddag var det kalvstek, som serverades kall, då hembiträdena hade ledigt. Till festmat räknades både höna och vårkyckling. Färska grönsaker var länge sällsynta i butikerna. Stadsbon kunde köpa brysselkål och grönkål under vintern och möjligen konserverade ärter i delikatessbutiken.

Gedigen husmanskost

Blodpudding med lingonsylt, paltbröd med fläsk och sillbullar med korintsås var vanliga vardagsrätter under 1940-talets krisår. Till efterrätt sagogrynssoppa. En begynnande skillnad mot tidigare decennier var att husmödrarna hade mer att välja på i butikerna, samtidigt som de handlade ofta och i mindre kvantiteter. Socker i fyrkantspaket och mjöl i tvåkilospåsar. I de moderna butikerna salufördes färskt kött i glasmontrar, medan allt fler konservburkar stod på parad på hyllor och i skyltfönster. Särskilt sill, ansjovis och gröna ärter.

Husmanskosten höll således stånd långt in på 1950-talet, trots att veckotidningarna gjorde vad de kunde för att införa nya rätter, som färsfyllda paprikor. En stående rätt var köttbullar och stuvade makaroner, med saftsoppa eller nyponsoppa som efterrätt. Vårkycklingen blev en söndagskyckling. I slutet av decenniet kom fläskfilén, och när frysdiskarna dök upp i butikerna serverades glassen inte endast vid de större kalasen.

Pulver, pinnar, pasta

Under 1960-talet skedde stora förändringar. Kvinnorna gick ut i förvärvslivet, och middagsmaten skulle tillredas snabbt. Efterrätter slopades utom till helgerna. Då blev det chokladpudding eller citronfromage ur pulverpaket. Makaronerna byttes ut mot spagetti, gärna med köttfärssås. Tack vare frysen salufördes nu också fyrkantig torsk utan ben – ”5 öre för varje ben ni hittar i Findus filéer!” – och panerade fiskpinnar. Andra populära rätter var kasseler och ostspäckad falukorv.

Enligt en undersökning från slakteriförbundet var de vanligast förekommande rätterna under 1970-talet köttbullar, falukorv, pannkakor och havregrynsgröt. Den svenska husmanskosten hade inte helt försvunnit. Samtidigt kom alltmer impulser till oss utifrån. Spagettin byttes ut mot pasta, och vi började också äta mer utanför hemmet, framförallt pizza och hamburgare.

Författare: Birgitta Conradson