Den oändliga symbolen

Den infördes 1967. Blev Sveriges mest kända symbol efter den svenska flaggan. Den fick många namn liggande åttan, kringlan, krånglan, möbiusbandet o.s.v. Den togs bort 1995 och saknades av många, inte minst formgivare och designkunniga. Men trots att den var välbekant var man i allmänhet ganska likgiltig för den. Lite tråkig och gammalmodig var en spridd uppfattning. Den hade kommit att användas lite här och var, på många olika sätt och i många olika färger. Den hade blivit otydlig.

Skapa tydlig profil

”En skarpskuren profil måste skapas, och en gemensam symbol kan bidra till att ge allmänheten en klarare bild av konsumentkooperationens resurser”. Så skrev KFs dåvarande vd Harry Hjalmarson i inledningen till det profilprogram som introducerade oändlighetssymbolen, kooperationens nya symbol. Året var 1967. Konsumentkooperationen var en stor organisation, med många föreningar, industrier och försäljningsställen. Många hade egna symboler och märken.

”Det är fara värt att den enskilde konsumenten inte ser var rörelsen börjar och var den slutar. Diffusa gränser minskar konkurrenskraften.” Så skrev Harry Hjalmarson och ansåg att kostnaden för symbolbytet, den dittills högsta i Sverige för ett varumärke, var väl motiverad.

Utan gränser – rörelse och oändlighet

1957 höll Internationella Kooperativa Alliansen kongress i Stockholm. Temat var världen såsom en helhet, för ömsesidigt bistånd och mot ekonomiska gränser mellan länder och folk. Sven X:et Erixon målade sin vision av en gränslös värld på insidan av den stora jordglob som dominerade KFs utställning vid Mosebacke i Stockholm. Ansvarig för utställningen var David Westman på KFs annonsbyrå Svea. Utställningen kallade han Utan gränser och oändlighetstecknet fick bli symbol för både den och kongressen.

När KF 10 år senare sökte en gemensam symbol plockade Björn Pettersson på Svea fram kongressymbolen och lät flera tecknare ge förslag på ny utformning. Tävlingen vanns av formgivaren Paul Persson, som ville förmedla känslan av rörelse och oändlighet, att mottagaren skulle känna volym och se de korsande vägarna. Det som skulle bli Sveriges mest kända företagssymbol hade formats.

Vågen och Coop

I mitten av 1990-talet hade KF förändrats till en detaljhandelskoncern med 12 olika dagligvaru- och fackhandelskedjor. Undersökningar visade att symbolen stod för positiva värden som trygghet, kvalitet och miljöansvar. Men att den av många också sågs som förlegad, gammalmodig och tråkig. Den förknippades av många enbart med Konsum.

KF beslöt att ändra grafisk profil för att markera den genomgripande förändringen i konsumentkooperationen. De gamla dragen i liggande åttan behölls men fick en varmare och mer öppen form. Eftersom den nya symbolen Vågen skulle stå för de gemensamma resurserna i KF kombinerades den också med bokstäverna KF. Butikskoncepten skulle uppträda under egen identitet.

2001 togs nästa steg. På väg in i det nordiska samarbetet behövdes ett gemensamt varumärke. Valet blev Coop, som används av kooperationer i hela världen. Det hade använts på KF-produkter på 1940- och 1950-talet i formen CO-OP. Och på 1980-talet tillsammans med Den oändliga symbolen.

Författare: Bengt U. Strömberg