Julskyltning

När butiker började inrymmas i bottenvåningen på hus i svenska städer under 1840-talet använde köpmännen befintliga små fönster till att visa upp sina varor. Då såldes allting över disk och de mesta låg nedpackat. Skyltfönstret blev därför den plats där man kunde se produkterna: drömma och planera köp för framtiden. Under affärsgatornas framväxt under 1800-talets lopp blev butikerna fler och skyltfönstren större. När belysning installerades blev fönstershopping ett folknöje. De svåra tiderna under 1920- och -30-talen bara ökade skyltfönstrets betydelse. Dekoratör blev nu ett yrke och att ställa upp varor en konstform.

Redan vid skyltfönstrets tillkomst var julhelgen den viktigaste försäljningsperioden, och dess betydelse har bara ökat. Vid 1900-talets mitt var det en verklig upplevelse att vandra genom en stad under juletid. NK:s och MEA:s julskyltningar i Stockholm blev särskilt berömda. Då var det dock främmande att börja med helgtemat redan på hösten. Begreppet ”skyltsöndag” för 1:a advent skall dock ha tillkommit så sent som 1953.

Med självbetjäningens genomförande på 1960-talet minskade skyltfönstrets vikt och i dag är det mest de stora varuhusen och vissa boutiquer som engagerar sig. Men i t.ex. USA är utformandet av eleganta fönster ännu något av stor betydelse, särskilt i juletid.

Författare: Edward Blom