Akademiker inom handeln

Nuvarande Sveriges Akademikers Centralorganisation – SACO bildades 1947. 1975 anslöt sig elva förbund från Statstjänstemännens Riksförbund (SR) till SACO. I samband med sammanslagningen ändrades namnet till SACO/SR. 1990 återtogs namnet SACO. SACO organiserar förbund med medlemmar som har lägst 120 universitetspoäng. Förbunden är till antalet 25 och är självständiga fackförbund med medlemmar med tydliga yrkes- och examensgrupper. Exempel på förbund är Civilingenjörsförbundet, Civilekonomerna, JUSEK och Akademikerförbundet SSR.

Sveriges Civilingenjörsförbund (CF), vars traditioner går tillbaka till 1861, är det största förbundet på den privata sektorn. De största akademikerförbunden inom handeln är Civilekonomerna och JUSEK, med anor från 1930-talet.

Första ekonomföreningen

Den första civilekonomföreningen bildades av de högre tjänstemännen på Turitz AB:s huvudkontor. Föreningens medlemmar sökte därefter medlemskap i Civilekonomerna. 1969 gick Turitz AB samman med Nordiska Kompaniet till Turitz & Kompaniet. I samband med fusionen 1974 mellan EPA och Tempo (Turitz & Kompaniet och Åhlén & Holm) tillerkändes Civilekonomerna egen partställning i samförstånd med Tjänstemannaförbundet HTF. Strax efter fusionen bildade även varuhuscheferna på Åhléns en egen lokal facklig förening.

Kollektivavtal och gränsdragningar

Det första kollektivavtalet för akademiker inom handeln tecknades 1982 mellan HAO CG (Handelns Arbetsgivarorganisation Centrala Gruppen), dåvarande Svensk Handel, och Civilingenjörsförbundet med flera akademikerförbund. From den 1 april 2001 tecknar Akademikerförbunden avtal med Svensk Handel. I Akademikerförbunden ingår i Civilekonomerna, Jusek, Civilingenjörsförbundet, Akademikerförbundet SSR, Agrifack, Naturvetareförbundet, DIK samt ytterligare tre mindre förbund.

Inom handeln har antalet anställda med universitets- och högskoleutbildning ökat kraftigt de senaste åren. Det har inneburit att såväl antalet lokala fackliga föreningar, som benämns Akademikerföreningar, som förbundens medlemsantal har ökat. Tjänstemannaförbundet HTF har det övervägande antalet lokala fackliga föreningar. För att tydliggöra gränsdragningen mellan HTF och Akademikerförbunden tecknades det första gränsdragningsavtalet 1985, och ersattes av ett annat avtal i dec 2003, vilket reglerar vilka anställningar resp. förbund kan organisera.

Ökat kompetensbehov inom handeln

I takt med att handelsföretagen blir fler och större ökar kraven på ledning och organisation. Den globalisering som nu sker ökar behovet av anställda med akademisk kompetens inom import, export, marknadsföring, försäljning m.m. Det sker också en snabb teknisk utveckling. Handel sker idag inte enbart i butik utan även via nätet. Tidigare var konsumententerna trogna en affärskedja och vissa varumärken. Idag är de ombytliga och behovet av kompetens för att förstå konsumenternas beteende har ökat väsentligt. Behovet av universitets- och högskoleutbildade kommer alltmer att förstärkas inom handeln också med tanke på det ökade kravet på forskning och utveckling. År 2000 etablerades Sveriges första universitetsinstitution för Service Management i Helsingborg. Institutionen tillhör Lunds universitet.

Stiftelsen HUR (Handelns Utvecklingsråd), som Svensk Handel och tjänstemannaparterna bildade 1998, har bidragit till att stärka handelns roll och status. Syftet med stiftelsen är att bidra med kunskap inom handelsnäringen genom vetenskaplig forskning och utveckling.

Författare: Ann-Kristin Eriksson & Göran Hamrin