Självbetjäningen

Det kan tyckas som en småsak om kunden själv plockar varan eller om ett butiksbiträde tar fram den. Ändå är självbetjäningens införande antagligen det viktigaste som hänt handeln sedan Kung Krösus lät slå mynt på 600-talet f.Kr. Nils-Erik Wirsäll kallade det för handelns motsvarighet till den industriella revolutionen.

Idén bakom självbetjäningen var att minska personalkostnaderna genom att låta kunden själv göra jobbet. Man räknar med att personalbehovet i Sverige minskade med 15 000 personer genom införandet. Men självbetjäningens främsta förtjänst var ändå den förbättrade varuexponeringen. Tidigare hade kunden begärt de varor hon i förväg bestämt sig för att köpa. Impulsköp kunde endast ske av det som fick plats på den lilla hyllan bakom disken, eller genom personalens rekommendation. Nu kunde man visa samtliga varor – och även bygga pyramider och sätta upp skyltar. Försäljningen ökade kraftigt och möjligheten att lansera nya varusorter och -märken ökade enormt.

Historien börjar i Memphis, USA 1916 med butiken Piggly Wiggly. Verklig fart tog det på 1930-talet när amerikanska lågpriskedjor tog över konceptet. I Sverige anar vi självbetjäningens ankomst redan under 1930-talet. Livsmedelsbutiker exponerade allt fler varor på och runt disken. På EPA och Tempo-varuhusen omvandlades diskarna till öppna montrar. KF genomförde några mindre experiment redan före kriget och den första ICA-butiken ställde om 1946. Det verkliga startskottet var dock när Konsum Stockholm öppnade sin självbetjäningsbutik på Odengatan april 1947.

Konsum omvandlade sedan sina butiker i rasande takt. Små handlare tvekade på grund av de stora investeringarna, men med tiden blev ICA centralt allt mer pådrivande, bl.a. genom AB Köpmannatjänst. Mot 1950-talets slut hade de flesta livsmedelsbutiker byggts om till självbetjäning. Även varuhusen tog nu steget fullt ut och med tiden följde specialhandeln efter. På senare tid kan t.ex. Stadiums och Body Shops framgångar till stor del tillskrivas ett skickligt utnyttjande av självbetjäningens möjligheter.

Idag har t.o.m. Systembolaget och Apoteket självbetjäning och det är bara i vissa elektronikaffärer, guldsmeder och små specialbutiker som man handlar över disk – och så har vi ju den färska fisken förstås, som kunderna envisas med att vilja stå i kö för att köpa.

Författare: Edward Blom

Detta är en uppdaterad version av originalartikeln.