Jämtland

Vid Storsjön gick redan under forntiden en handelsled mellan Östersjön och norska kusten. Jämtarna blev ett vägfarande folk, som gjorde handelsresor till Mälardalen och Norge. Dessa handelsmän kom att kallas sörkörare.

Handelsresorna företogs främst under vintern då gick lättast att ta sig fram med fullastade hästforor. Då behövdes också minst arbetskraft i jordbruket. Flera hundra foror kunde åka tillsammans över fjället till den viktiga marknaden i Levanger som ägde rum i mars. Därefter åkte svenskar och norrmän till den stora Gregoriemarknaden på Frösön.

I Norge köpte man fisk och pälsar. Även vilt, fågel och järn framställt ur myrmalm kunde jämtarna sälja söderut. Tillbaka tog de med sig bl.a. kryddor, salt, sprit och tyger. Om de inte behövde lika många foror hem, kunde de sälja en del av dem som virke.

Vissa bönder kom att bli riktiga storhandlare som även köpte och sålde för andras räkning och som hade anställda körkarlar. Detta ogillades av myndigheterna som ansåg att handeln borde förbehållas städerna. Särskilt borgarna i Sundsvall stred för detta. Utgången av striden blev att en ny stad, Östersund, anlades 1786.

Författare: Anders Johnson