Handeln i svensk litteratur

En tidig bok om handel är Jacob Wallenbergs Min son på galejan (1781) som bygger på författarens resa med Ostindiska kompaniets fartyg till Kanton.

Emilie Flygare-Carléns Ett köpmanshus i skärgården (1860–61) har ett köpmanshus i Gerlesborg, Bohuslän som förebild. Den klassiska skildringen av en handelsman i en svensk småstad (Falun) är Sigurd Dahlbäck (pseudonym: Erik Fahlman): Firman Åbergson (1914). Tio år senare kom Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg, där huvudpersonen driver en hattaffär. 1926 utkom Sigfrid Siwertz roman Det stora varuhuset med NK som förebild. Sven Lidman har också skildrat NK i Köpmän och krigare (1911).

Fritiof Nilsson Piraten skildrade Kiviks marknad i Bombi Bitt och jag (1932) och utgav fem år senare Bokhandlaren som slutade bada. Andra delen i Ivar Lo-Johanssons självbiografi är Gårdfarihandlaren (1953) som beskriver hur den 18-årige författaren rymmer hemifrån för att bli gårdfarihandlare.

Huvudpersonen i Sara Lidmans Jernbaneepos i fem delar (1977–85) är den driftige handlaren Didrik Mårtenson. I Kerstin Ekmans trilogi Vargskinnet (1999–2003) spelar handelsmannen Trond Halvorsen en viktig roll.

Jan Henrik Swahns roman Lingonkungen (2003) är en inlevelsefull skildring av en grosshandlares liv som delvis har dokumentär bakgrund.

Författare: Anders Johnson