Den klassiska romanen Buddenbrooks

I romanen Buddenbrooks (1901) skildrar Thomas Mann en lübecksk köpmannafamiljs öden under fyra generationer, dess uppgång, storhet och fall. Berättelsen har tydliga drag av Manns egen släkthistoria, han var född i Lübeck som andre son till en framgångsrik och välbärgad köpman, tillika en av stadens senatorer.

Friska köpmän, degenererade konstnärer

Förutom den naturalistiska, breda krönikestilen har romanen också tidstypiska drag i skildringen av familjens förfall och undergång, där speglas sekelskiftets degenerationsföreställningar och dekadenta stämningar. I romanen tar sig detta uttryck i motsättningen mellan det borgerliga livets ordning och handlingskraft, manifesterat i de kraftfulla män, som idkar köpmanskap och bygger upp det blomstrande handelshuset och de senare generationernas självförsjunkna livsoduglighet. Här speglas konflikten mellan borgare och konstnär, mellan liv och konst.

Detta motsatsförhållande går tillbaka till romantiken kring sekelskiftet 1800, då man började se konstnären som en outsider, med ett antagonistiskt förhållningssätt till det etablerade samhället, här föds bohêmen i basker och slängkappa, liksom hans motpol, borgarbrackan. Båda kan sägas vara barn av franska revolutionen som förborgerligade kulturen och framfödde romantikens krav på fantasi, originalitet, snille.

För evig tid

När Buddenbrooks skrivs har ytterligare hundra år passerat, med en väldig utveckling av industrialism, handel och kapitalism. Den nya ekonomiska klassen har blivit allt mäktigare och alltmer självmedveten. Den övertar en del från den tidigare dominerande aristokratin, främst kanske känslan för släkten, för kontinuiteten. Detta är starkt närvarande i Buddenbrooks. Dessa köpmän beslutar och handlar långsiktigt, de bygger för framtiden, för kommande generationer. Här högg man in sitt firmanamn i granit på de ståtliga byggnader man lät uppföra för sig och sitt hus. Det är alltså mycket långt från den ekonomiska verklighet vi lever i idag.

Storheten hos dessa köpmän var att de förmådde gå utanför den egna personen och kortsiktig vinning. De strävar efter hederlighet, pålitlighet och stabilitet. Vad som blir huset Buddenbrooks fall är att dess nya arvtagare blir världsfrånvända, självupptagna, hypokondriska.

Näringslivet långt från kulturen

Klyftan mellan näringsliv och konst/kultur lever vi med också idag, kanske är den djupare än någonsin, man har svårt att tänka sig en nobelpristagarroman med ämne från dagens företagarvärld.

Orsakerna till det kan vara många, men två kan nog urskiljas: den ena är den fientlighet som uppstod mellan de två världarna under 60- och 70-talens politiska radikalisering och den avsky för kapitalismen, som då blev gängse inom stora delar av kultursektorn, den andra är förändringarna av näringslivets struktur. Företagande bygger inte längre på enskilda kraftfulla människors och släkters arbete utan på anonyma, abstrakta, multinationella konglomerat. Det ekonomiska livets aktörer har blivit utbytbara och ansiktslösa. Och om sådana skriver man inga romaner.

Författare: Eva Faye-Wevle