Johan August Gripenstedt

Under perioden 1840-70 förändrades den svenska lagstiftningen i grunden. Folkskolan infördes, kvinnors rättigheter stärktes och den ekonomiska friheten vidgades. Denna liberala revolution lade grunden för den industriella revolution som senare inträffade. 1870-1970 hade Sverige den högsta ekonomiska tillväxten, näst efter Japan.

Den viktigaste politikern bakom 1800-talets liberala systemskifte var Johan August Gripenstedt. Han var riksdagsledamot 1840-73 och statsråd 1848–66, varav de sista tio åren som finansminister. Som godsägare hade han personliga erfarenheter av företagande inom spannmålsexport och järnindustri. Han hade tagit starka intryck av den franske frihandelsförespråkaren Frédéric Bastiats idéer.

Gripenstedt var starkt inblandad i de flesta liberala reformer under denna tid, t.ex. det statliga stödet till järnvägsutbyggnaden 1857 och näringsfrihetens införande 1864. Andra viktiga reformer var ökad religionsfrihet, stärkt ställning för kvinnorna samt fri in- och utvandring. Gripenstedts sista stora politiska seger var då han 1865 lyckades driva igenom Sveriges anslutning till det europeiska frihandelssamarbetet. Han var både en lysande talare och en skicklig maktpolitiker.

Författare: Anders Johnson